Så var det räkningarna som skulle betalas
Månaden närmar sig sitt slut och det är dags att betala räkningar. Jag visste ju att jag sett det eländes kodkortet ligga och skräpa på skrivbordet. Men icke. Puts väck. Jag städade hela skrivbordet (där fanns mycket att städa bort), letade på golvet, letade i fodret på handväskan, letade i plånboken, letade på skrivbordet igen. Borta. Jaha. Lika bra att ta tag i det på en gång. Ringde således till kundtjänst och fick mitt kort spärrat samt uppmaning att gå till närmsta bank och hämta ett nytt kodkort, om jag ville ha ett inom de närmsta två dagarna. Satte mig vid datorn igen för att kolla igenom lite bilder. Lyfte på en cd, och vad ramlar ner? Det eländes kodkortet! Det hade fastnat under, tack vare det klistriga klistret på det gråa man skrapar bort. Ringde till Nordea igen. "Hej, jag ringde för två minuter sen.. /../ går det att häva spärrningen?" Men nixpix. Är det inte typiskt. Man letar i en liten evighet, och just när man gett upp så kommer det fram. Blir till att springa till banken ändå imorgon.
Eländes klister.
Fy vad jobbigt det låter. Jag röstar för Swedbank. Eller SEB. Deras dosor är rätt behändiga. Å andra sidan är ju skraplotter rätt kul....:-)