En trave böcker
Karin Alvetegen: Skuld, Saknad, Svek, Skam och Skugga. Det är fem fristående böcker som har det gemensamt att de handlar om destruktiva, desperata människor i olika sammanhang, uppblandat med lite mord och sånt i lagom dos. Jag gillade allihop, även om de håller lite olika nivå. Ett måste-läsa är dock Svek. Det är en fantastiskt väluttänkt historia, och när cirkeln sluts i slutet så ryser man i hela kroppen.
Björn Ranelid: Bär ditt barn som den sista droppen vatten. Vad jag minns är det är det första jag har läst av Herr Ranelid med sin omtalade ranelidska. Det handlar om ungdomar på ett ungdomshem där två av dött i en bilkrasch. Historien utvecklar sig baklänges från detta och man får reda på vad som har föregått händelsen. Som ovan ranelidläsare tog det några sidor att komma in i språket, men det var det väl värt!
Marian Keyes: Är det någon där?, Lucy Sullivan is getting married och Watermelon. Efter att ha läst Änglar och nu också Är det någon där? bestämde jag mig för att prova att läsa resten av böckerna på engelska, eftersom Keys skojar rätt mycket med dialekter och slanguttryck. Rekommenderas (dessutom blir svordomarna inte lika hemska). Böckernas huvudpersoner är systrar i samma familj, så man känner igen sig en del även om det är helt fristående historier. Chic-lit på hög nivå! Inte så intellektuellt krävande precis, men när man är klar med en bok är det som att man liksom saknar huvudpersonen lite grann. Dessutom slutar de alla lyckligt, och det kan ju vara skönt som omväxling. Rekommenderad slapparläsning.
John Grisham: Det målade huset. Det här är det första jag läst av Grisham som inte är någon slags kriminalhistoria. Det handlar om en pojke som växer upp på en bomullsplantage på 50-talet i den amerikanska södern och händelserna där under en sommar. Till slut ganska intetsägande, i mitt tycke.
John Ajvide Lidqvist: Låt den rätte komma in. Det här är boken på vilken filmen med samma namn bygger. Jag har inte sett filmen och efter att ha läst boken tänker jag definitivt inte göra det. Inte för att boken var dålig, tvärtom, men för att den var ganska läskig och väldigt blodig. Inte sådär så att man tvingas vältras i inälvsdetaljer eller så, men tillräckligt för att jag definitivt inte ska vilja ha det framför mig på en filmduk. Vampyrer handlar det om, och ännu läskigare blir det då huvudpersonerna är barn. Historien utspelar sig i Blackeberg och är uppbyggd på ett sånt sätt att det liksom blir ganska verkligt, trots att det handlar om vampyrer.
va bra med boktips, ska känna efter om jag orkar läsa på semestern... Hm, kanske, efter badet/solandet/vattenpipandet.. puss o kram!